Olaga kameraövervakning från Rådhuset i Jönköping

En stor smiley sitter på Rådhusets tak och visar Jönköpingsbornas humör med hjälp av övervakningsutrustning. Det är ett konstverk som kan vara olagligt. Och som tillåts med Jönköpings kommuns goda minne.

I går invigdes den åtta meter höga smileyn som sitter på Rådhusets tak. Konstverket heter Public Face och är skapat av tre Berlinbaserade konstnärer.

Jättesmileyn har tidigare installerats på en fyr i Bodensjön i södra Tyskland, i Berlin och i Wien. Nu är den i Jönköping och det är också Konsthall Jönköpings sista verk.
Enligt skaparna av konstverket så vill man med konstverket ställa frågor och skapa debatt om hur människan övervakas i samhället i dag.

Och det är just delen övervakning som är intressant här. Konstverket kan nämligen göra sig skyldig till olaga kameraövervakning.
Jag skrev om detta för ett par dagar sedan då smileyn installerades och lyftes upp på Rådhusets tak.
En del av konstverkets funktion är att man har en hemligt utplacerad kamera som är riktad mot allmänheten och som registrerar folks ansiktsuttryck. Och det är folks ansiktsuttryck och därmed humör som sedan styr smileyn om den ska visa att den är glad eller ledsen. Konstverkets uppsättning kräver tillstånd från Länsstyrelsen enligt kameraövervakningslagen och något sådant tillstånd har man inte.

Jag har pratat med Susan Bolgar som är avdelningschef för Kulturproduktion på Jönköpings kultur- och fritidsförvaltning och kuratorn Jonatan Habib Engqvist. Båda säger att man inte behöver något tillstånd och att man har fått klartecken från polisen att sätta upp kameran.

Jag frågade om de har dokumentation som visar att polisen godkänt uppsättning.
– Nej, det har vi inte men vi har tre vittnen som var med på mötet och som kan intyga vad polisen sa till oss då, säger Susan Bolgar.

Ni har det alltså inte dokumenterat?
– Nej.

Varför har ni inte kollat med Länsstyrelsen i stället? De är ju de och inte polisen som utfärdar tillstånd.
– Vi behövde inte göra det för polisen sa att det var ok.

Jag har pratat igen med Peter Blomsterberg som är handläggare på Länsstyrelsen och han upprepar det han sa till mig i fredags:
– För den här typen av uppsättning så krävs det tillstånd och det ansöker man här på Länsstyrelsen. Vi har inte fått någon ansökan om kameraövervakning för det här konstverket, säger han.

Det är anmärkningsvärt att kommunen och Susan Bolgar inte först kollade med Länsstyrelsen om de behövde tillstånd. 

Sedan kan man ju fråga sig hur polisen kan ge sitt godkännande. De bör veta att det är Länsstyrelsen som bedömer och utfärdar tillstånd och polisen borde ha hänvisat dit.
Susan Bolgar och Jonatan Habib Engqvist säger båda att de fick tillåtelse från polisen därför att man inte lagrar några bilder.

Och det blir än märkligare för det är inte huruvida materialet sparas och lagras om man omfattas av kameraövervakningslagen eller inte utan det är om man har en kamera, övervakningskamera eller övrig utrustning som KAN användas för personövervakning, alltså att kameran kan identifiera personer.

Enligt Datainspektionen: ”För att personövervakning ska kunna ske krävs det inte att ansikten går att urskilja och känna igen på bilderna. Om man med andra kännetecken, till exempel hur en person rör sig eller vad en person har på sig, utan större osäkerhet kan skilja en person från en annan, är det fråga om personövervakning enligt lagen och tillstånd krävs. Bedömningen ska göras utifrån kamerans ”bästa läge”, det vill säga innan kameran på olika sätt begränsas i sin kapacitet genom att till exempel ställa in skärpan på ett visst sätt eller endast visa en bild i minuten”.

Det spelar alltså ingen roll vad man gör med bilderna till exempel om man avidentifierar personer i efterhand eller raderar bilder. Om kameran kan identifiera personer så kan den användas för personövervakning och då krävs tillstånd. 

Peter Blomsterberg på Länsstyrelsen har varit i kontakt med Susan Bolgar och frågat henne om kameran kan ta bilder så att personer kan identifieras. Susan Bolgar svarade nej och det verkade först som att Länsstyrelsen nöjde sig med det. När jag själv pratade med Bolgar i fredags när smileyn lyftes upp på plats så hade hon absolut ingen aning om kamerorna eller tekniken bakom. 

Så hur är det med utrustningen som används för konstverket Public Face? Är det en kamera som kan ta bilder av sådan kvalité att man kan känna igen personer?

Om man läser i kontraktet mellan konstnärerna och Jönköpings kommun/Konsthall Jönköping/Kultur- och fritidsförvaltningen så står det att konstprojektet använder sig av ”facial recognition technology” alltså ansiktsigenkänningsteknologi. Borde det inte ringt en klocka redan här? Om man använder teknik där man kan känna igen ansikten är det då inte rimligt att anta att man även kan känna igen personer? 
Det finns ingen dokumentation i avtalet om vad det är för kamera man använder. 

På invigningen av smileyn Public Face fick jag en del svar från Benjamin Maus som är en av konstnärerna och som också är den som har riggat hela systemet när det gäller bild och data. Han om någon borde veta.
Och han förklarar att det är en kamera som tar bilder som skickas till en server. Väl där så tolkar en algoritm ansiktsuttrycken på personerna på bilden. Ett medelvärde av ansiktsuttrycken på bilden skickas sedan som en siffra via 4G-nätet till en mottagare som sitter på smileyn. Beroende siffra så kommer Smiley-skulpturen att le eller vara ledsen.

Benjamin Maus säger vidare att man inte filmar utan kameran tar bilder i vissa tidsintervaller. Anledningen är att man vill ha högupplösta bilder för att algoritmen ska kunna tolka personers ansikten. En stillbild når nämligen upp till en högre upplösning än video och är lättare att arbeta med för algoritmen.

Så oavsett hur man behandlar bilden och vad man än gör med bilden efteråt är ovidkommande. Det är sekundärt och något som också är reglerat i kameraövervakningslagen.
Kameran tar högupplösta bilder och om den kan tolka munnens rörelse så måste det vara en kamera som även KAN identifiera folk och kan därför användas till personövervakning. 

Så utifrån vad som skrivits tidigare om konstprojektet och hur nu Benjamin Maus själv berättar så omfattas den här typen av installation som man gjort med smiley-kameran av kameraövervakningslagen. 

Skulle konstverket kunna få tillstånd om de ansökte hos Länsstyrelsen? Troligen inte. Peter Blomsterberg, handläggare på Länsstyrelsen:
– Vi måste göra en bedömning först. Men är det kameror som kan identifiera personer så är det inte tillåtet. Då måste kamerorna ner.

Vad kommer att hända nu?
– Jag kommer att begära in uppgifter om kameran och kamerans placering. 

Det är svårt att få tillstånd att få kameraövervaka och i konstverkets fall skulle det i princip vara omöjligt. Och man kan heller inte åberopa något undantag i tillståndsplikten och inte heller de tillfälliga undantagen som finns.

Så enda sättet vad jag kan se för att konstverket att faktiskt kunna funka är att man gör sig skyldig till olaga kameraövervakning. 

Är det böter på olaga kameraövervakning?
– Ja, och inte bara böter utan det kan bli fängelse, säger Peter Blomsterberg.

Jag har även pratat med Karin Semberg  som är kultur- och fritidsdirektör i Jönköpings kommun och hon lovade att gå till botten med det här. 

Fortsättning följer. 

 

FAKTARUTA

För dig som vill fördjupa dig kan läsa kameraövervakningslagen Kameraövervakningslag (2013:460) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kameraovervakningslag-2013460_sfs-2013-460

Du kan också läsa på Datainspektionens webbplats. http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/kameraovervakningslagen/mer-om-kameraovervakningslagen/