Välj en sida
This content has been archived. It may no longer be relevant

I dagens Jönköpings-Posten kan man läsa om jättesmileyn på Rådhusets tak i Jönköping och om hemlighetsmakeriet kring kamerorna. JP har ställt frågan till ansvariga för konstprojektet om var kamerorna varit placerade och inte fått något svar. Konstigt för jag har fått svar.

Jag är förvånad över hur det har kunnat gå förbi JP-journalisten. Jag har nämligen fått svar och jag har fått det skriftligt dessutom. Det var inte så svårt att ta reda på det för den delen heller.
Jag har som ni kan läsa i tidigare inlägg granskat jättesmileyn Public Face och den kameran som använts. Jag ställde frågor lite här och där och det ledde till att kommunen tvingades att stänga av kameran och låta jättesmileyns humör styras slumpmässigt från en dator istället för kameran.

JP-journalisten skriver genom hela artikeln att det skulle röra sig om flera kameror som varit utplacerade i Jönköping. Det är fel och något som kom upp ganska snabbt efter att jättesmileyn sattes upp, att det endast handlade om en kamera.
Jag pratade med konstnären Benjamin Maus på självaste invigningen. Han är den som har riggat hela systemet när det gäller bild och data och han bekräftade redan då för mig att det rörde sig om endast en kamera.

Kamerans placering ingen hemlighet

Sedan har vi kamerans placering. Jönköpings-Posten får alltså inte svar av ansvariga på var man hade placerat kameran. Märkligt. Jag vet var den har varit monterad och jag har fått uppgifterna både muntligt och skriftligt. Hur det har gått förbi journalisten är en gåta.
Susan Bolgar, dåvarande chef för kommunens kulturproduktion och då ansvarig för uppsättandet av jättesmileyn vill inte säga var kameran är uppsatt och inte heller hennes efterträdare Erika Månsson.
Ja, om man inte får svar av dem får man söka svar någon annanstans. Jag kan dock berätta det här. Kameran var uppsatt i Brostugan.

Det är ett lagbrott

Sedan kan jag tycka att det är anmärkningsvärt att Susan Bolgar inte tycker att kommunen ”borde ha varit så snabb med att gå ut med en ursäkt för kamerorna, för det fanns aldrig något att ursäkta. Vi har ju inte åsamkat någon skada och gick dessutom på polisens egna rekommendationer.”, säger hon till JP.
Det är självklart att kommunen var tvungna att be om ursäkt. Vi pratar om olaga kameraövervakning, ett lagbrott som kan ge böter och fängelse. Här visar Susan Bolgar sin totala inkompetens i den här typen av frågor. Hon ska nog hålla sig till enbart konsten.
Konstigt också att Bolgar inte fick frågan typ: Hur kan du säga så, det är ju ett lagbrott?

Polisen utfärdar inte tillstånd

Och så det där med att man frågat polisen och att man gick på ”polisens egna rekommendationer” är inte så troligt. Återigen, noll koll. Det är inte polisen som utfärdar tillstånd om kameraövervakning, det är Länsstyrelsen.
Och jag tror inte en sekund på att polisen har kommit med ”rekommendationer”. Polisen vet att de inte är dem som myndighet som utfärdar tillstånd. Det finns ingen dokumentation what so ever mellan kommunen och polisen. Märkligt.

Efterhandskonstruktion

Och förresten, det där med att Susan Bolgar säger att man försäkrade att kameran inte kunde identifiera personer är en efterhandskonstruktion. När jag pratade med Susan Bolgar och kuratorn Jonatan Habib Engqvist så nämnde man ingenting om att kameran inte kunde identifiera personer. Då sa båda att man fått ok från polisen för att kameran inte lagrade bilder. Inget annat.
Det var först när jag själv nämnde om identifiering av personer och även när Länsstyrelsen ställde frågor om det som Susan Bolgar började att prata om att kameran inte kunde identifiera personer.

Chansade att ingen skulle kolla

Jag har fått en uppgift från en person som pratat med en som haft insyn i det här som hävdar att ansvariga för konstprojektet tidigt blev uppmärksammade på att konstverkets kamera behövde tillstånd från Länsstyrelsen. Det är dock uppgifter som jag inte har kunnat bekräfta. Men om det är sant, jag har försökt att hitta personen i fråga, så blir den här soppan än mer intressant. Det skulle i så fall innebära att man satte upp kameran trots att man visste att det troligen var olagligt. Det kanske är så att kommunen chansade att ingen skulle börja ställa frågor. Det kan ju också förklara hur man agerat och reagerat i den här frågan. Men som sagt, just den här uppgiften har jag inte kunnat få bekräftad.
Jag har svårt att tro att INGEN ställde frågan om att det kunde röra sig om olaga kameraövervakning. Det räcker att man läser kontraktet mellan konstnärerna och kommunen, redan där borde texten har fått varningsklockorna att ringa.

Egna jurister

Kommunen har ju också egna jurister. Varför frågade man inte helt enkelt dem? De kom ju snabbt till undsättning när det kom fram i media att det rörde sig om olaga kameraövervakning. Det skulle ha varit det självklara att kontrollera kontraktet med juristerna först.
Det är så oprofessionellt agerat att man inte finner ord. Den totala inkompetensen.

Alternativa placeringar

Tillbaka till JP:s artikel.
Susan Bolgars efterträdare Erika Månsson ”konstaterar också att förutsättningar för alternativa kameraplaceringar inte har utretts.”
Det låter märkligt. Kommunen har varit i kontakt med Länsstyrelsen i den här frågan. Man har tittat på andra möjligheter och på alternativa platser eller montering av kameran som inte kräver tillstånd.  Man har dock inte lyckats komma med något hållbart förslag.
Man har till exempel föreslagit att sätta upp kameran i Rådhusets kafeteria eller annan närliggande byggnad där allmänheten inte har tillträde.

Man har också föreslagit att sätta upp kameran i containern utanför Rådhuset med klara föreskrifter till den som går in att man tillåter att kameran tar bilder när man går in. Men man ansåg att det skulle vara problematiskt. Man var bland annat rädd för stölder och vandalism och att containern skulle vara öppen på natten.
Man föreslog också att man skulle låta kameran vara kvar i Brostugan och att man skulle ställa in kameran så att den tog suddiga bilder för att det inte skulle gå att identifiera personer.
Tekniskt sett så skulle det inte funka. Förutsättningen för att algoritmen i programmet skulle kunna läsa personers ansiktsuttryck var att fotot hade hög upplösning.
Dessutom hade det inte spelat någon roll. Det hade ändå i lagens mening varit olaga kameraövervakning.
Så kommunen har varit i kontakt och haft möten med Länsstyrelsen som i sin tur har gjort vad de har kunnat för att hitta en lösning tillsammans med kommunen.
Man har också varit i kontakt med Datainspektionen.
Så frågan om olika lösningar och alternativ är utredd.

Kryphålet

Länsstyrelsen och kommunens jurister har dessutom granskat en paragraf i kameraövervakningslagen som med hjälp av den hade kommunen möjligen kunnat kameraövervakat utan tillstånd.
Det finns nämligen ett kryphål, något som jag har bloggat om när det handlat om drönare och domen i Högsta förvaltningsdomstolen tidigare i höstas.
Jag undrade om det var ett spår man skulle hitta och gå in på och mycket riktigt, det kom upp till diskussion. Man kunde dock inte använda sig av den här paragrafen.

Kort förklarat: när det handlar om kameraövervakningslagen och företag så gäller den endast svenska bolag, bolag registrerade utanför EU och EU-bolag som har en filial eller på annat sätt är etablerade i Sverige.
Det innebär att om företaget är etablerat i ett annat EU-land så gäller det landets regler. Kryphålet uppstår eftersom att kameraövervakningslagen bygger på ett EU-direktiv. I det här fallet fanns det en möjlighet att låta konstnärerna driva projektet och framförallt delen med kameran via eget bolag.
Jag fick rätt att kommunen och Länsstyrelsen tittade på det här alternativet men det blev ändå nej.
Synd, det hade varit en intressant diskussion kring jättesmileyn och kameraövervakningslagen.
Uppgifterna som jag har publicerat ovan är uppgifter som vem som helst hade kunnat få om man bara hade ställt rätt frågor till rätt personer.
Så att Jönköpings-Posten skriver att det skulle vara något hemlighetsmakeri kring kamerorna stämmer inte.

 

Mer om jättesmileyn:

 

Nej, JP – inget hemlighetsmakeri kring jättesmileyns kamera

Publicerad: 29 december, 2016

I dagens Jönköpings-Posten kan man läsa om jättesmileyn på Rådhusets tak i Jönköping och om hemlighetsmakeriet kring kamerorna. JP har ställt frågan till ansvariga för konstprojektet om var kamerorna varit placerade och inte fått något svar. Konstigt för jag har fått svar.

Kommunen kan tvingas riva smileyn

Publicerad: 30 november, 2016

Den stora smileyn som sitter på Rådhusets tak saknade tillstånd för kameraövervakning. Nu visar det sig att Jönköpings kommun även missade att ansöka om bygglov.

Jättesmileyns kamera stängs av

Publicerad: 29 november, 2016

Jönköpings kommun måste stänga av kameran som registrerar ansiktsuttryck och som får smileyn att le.

Det är bra att lagen prövas

Publicerad: 29 november, 2016

Jag fick höra i dag att jag inte gillar smileyn och det är därför som jag granskar den. Det kunde inte vara mer fel. Jag gillar den men den belyser ett problem och det är hur vi ser på övervakning.

Olaga kameraövervakning från Rådhuset i Jönköping

Publicerad: 28 november, 2016

En stor smiley sitter på Rådhusets tak och visar Jönköpingsbornas humör med hjälp av övervakningsutrustning. Det är ett konstverk som kan vara olagligt. Och som tillåts med Jönköpings kommuns goda minne.

Smiley-konstverket Public Face saknar tillstånd för kameran

Publicerad: 25 november, 2016

En åtta meter hög smiley som ska visa hur Jönköpingsborna mår ska invigas på söndag. Den kommer att lysa och visa om vi är är glada eller sura. Men det kan också bli becksvart. Konstverket saknar nämligen tillstånd.