Vill du att ditt barn ska bli en idrottsstjärna?

Tror du att ditt barn har det som krävs för att bli en idrottsstjärna? Vad krävs det för att nå högsta nivå inom sin idrott? Att nå den absoluta toppen?

Många föräldrar tror att deras barn kommer att bli nästa världsstjärna, kanske en ny Alshammar eller en ny Zlatan. Ja, det är ju möjligt men sannolikheten är ärligt talat ganska liten. För att inte säga mikroskopiskt. Innebär det att det inte är lönt för ett barn som har en dröm att sikta dit? Självklart inte. Alla ska få jaga sina drömmar och se hur långt de tar en.
För att nå toppen krävs att man vill träna hårt och rätt och att man även har de fysiska förutsättningarna enligt en del. Titta gärna på det här inslaget på SVT Sport. http://www.svt.se/sport/talangprofessorn-talang-ar-bara-en-myt.

Det finns studier som visar att andra faktorer kan påverka, som till exempel när på året man är född. Den som är född tidigt på året har ofta kommit längre i sin fysiska utveckling och man ser ofta att det är just dessa barn som når längre. En faktor som man inte kan påverka så mycket om man inte som förälder verkligen planerar för att få sina barn tidigt på året. Det kommer i alla fall att ge fördelar om man ska tro statistiken.

Engagemang ger fördelar

Men det finns andra faktorer som är lite svårare att ta på men som jag tror har en väldigt stor betydelse.
Jag har varit engagerad i ett par idrottsföreningar och det finns saker som återkommer hela tiden. Det finns faktorer som kan vara avgörande för hur långt ett barn kan komma, inga som ensamt i sig är den enda betydelsen men som ändå kan ge stora fördelar och en ordentlig skjuts framåt.

Jag ska ge dig ett par tips till dig som vill ge ditt barn fördelar framför andra. Egentligen är det bara ETT tips men det ter sig i olika uttryck och gemensamt är att det kallas ENGAGEMANG. Just det, om du som förälder engagerar dig i föreningen så kommer ditt barn i sin tur att få fördelar gentemot de som inte gör det. Det kommer inte per automatik att ta ditt barn till den absoluta toppen men det kommer att ge det en ordentlig push framåt. Nu menar jag självklart inte det sunda engagemanget utan jag pratar om personer som använder engagemanget för egna syften, ge fördelar och skapar orättvisor.
Först det första gå med i styrelsen. Ja, gör du det kommer du definitivt att få fördelar. Det är ju svårare för en tränare att till exempel peta ordförandens son eller dotter eller om det är den sponsorsansvariges barn.

Vanligt förekommande

Det är bästa att lägga in en brasklapp så att det inte blir något missförstånd. Detta blogginlägg i första hand mina egna iakttagelser. Det ju inte så att det sker per automatik men jag hävdar att det i många fall kommer att ge barnet de där små fördelarna gentemot andra barn vars föräldrar inte engagerar sig. Är du engagerad i styrelsen kommer det att i sin tur ge dig ett nätverk som kan vara nog så viktigt att ha. I samtliga av de föreningar som jag har varit engagerad i har jag sett att de barn som sticker ut eller får chansen inte alltför sällan har föräldrar som är ledare, tränare, före detta spelare, ungdomsansvariga, sportchefer, sitter i styrelser eller har annan funktion i föreningen.

Det är påfallande ofta. Jag har sett det själv och jag har hört så många historier från andra personer i olika föreningar både inom innebandyn och andra idrotter. Det pratas ofta om detta bland föräldrar och barn. Det är ju inte så att det är så i 100 % av fallen men det är ändå så vanligt förekommande att man knappast kan förneka att det är så.
Och det är klart, när man sedan sex- och sjuårsåldern fått lite fler fördelar än alla andra i laget så kommer det i längden att ge resultat. Eller?

Bli tränare

Det bästa är nog att blir tränare. Det kommer att garanterat ge de största fördelarna för barnet i fråga. Jag roade mig under en tid när jag bara var förälder att gissa vem som var tränarens/lagledarens son eller dotter. I ungdomsidrott är det ju ofta en förälder som är tränare. Det var i alla fall enkelt, det räckte det att titta på vem som hade kaptensbindeln. En tillfällighet? När jag själv var tränare och domare så jag tittade jag på matchprotokollen och det är slående hur ofta det var tränarens son eller dotter som var lagkapten. Du kanske inte tycker att det är big deal men jag vill påstå att det har en viss betydelse. Det ger fördelar. Du blir sedd och bekräftad och som lagkapten får du ta ansvar och man ”petar” inte en lagkapten lika lätt.

På en ungdomsmatch i fotboll kom ungdomsansvarige i föreningen för att titta på matchen och för att samtidigt ”scouta” en spelare i motståndarlaget. Noterbart är att vi pratar om pojkar i 12-13-årsåldern men det är en annan diskussion.

Men i alla fall, han kom fram till mig och frågade om jag visste vem som var tränarens son. Jag svarade utifrån mina tidigare observationer att det är troligen är den som är lagkapten. Och ja, även denna gång stämde det. Det är ju inte på något sätt vetenskaplig fakta men det är påfallande ofta det är så. När det gäller mina egna observationer så har det kanske gällt i åtta, nio av tio fall.

Du som har barn i yngre åldrar som spelar lagspel som till exempel innebandy och fotboll kan lätt kolla detta. Titta gärna på matchprotokollet och se om min teori håller. För min del var det alldeles för förekommande för att det då skulle vara en tillfällighet. Nu är detta ett antal år sedan och det kanske har ändrats sedan dess. I så fall, bra.

Bygger laget kring det egna barnet

En annan fördel som tränarens barn har är när ett äldre lag saknar spelare och behöver ta in någon yngre. Det är då inte sällan att det är just tränarens barn i  det yngre laget som får ”första tjing” på platsen.
Jag var assisterande tränare i ett lag och vi behövde ett par spelare till en del matcher. Ansvaret att lyfta upp spelare då i den föreningen låg på tränaren i det yngre laget. Gissa vem som fick vara med? Och just i det specifika fallet fanns det faktisk andra som istället borde ha flyttats upp för dessa matcher.
Tittar man på uppställningar i lagspel så är det ofta som tränares/ledares barn spelar med de bästa i laget, den bästa femman eller kedjeformationen.
Jag har ett antal exempel på föräldratränare som byggt hela laget och spelet kring sitt eget barn. Dessa spelare har gått långt. Flera  har redan spelat i ungdomslandslag och någon annan är nära att komma med. Handlar det enbart om talang? Självklart inte.

En konsekvens när ett barn spelar med de bästa hela tiden är att vid alla viktiga skeenden i matchen när det ska toppas så är det tränarens barn oftast med. Visst, många föreningar vill inte att tränare toppar förrän spelare är 14 år och då i cuper och viktiga matcher men det efterlevs sällan. Toppning och vad jag kallar maskerad toppning sker betydligt tidigare än så.
Och visst är lätt att som tränare omge sitt eget barn med de bästa spelarna. Om det har betydelse för barnets idrottsliga utveckling? Jag tror det ja, vad tror du?

En väg in i distriktslag

Är det en tillfälligt att vi har en betydande högre andel spelare i till exempel vissa distriktslag (innebandy) som har föräldrar som har varit ledare, tränare eller annan viktig funktion i föreningen? Jag har inte gått igenom alla distriktslag men min uppfattning och känsla när jag sporadiskt kollat i olika sammanhang där det skett en selektering är att det förvånansvärt ofta är högre andel föräldrar som på olika sätt varit engagerade i föreningen där de uttagna barnen spelat.

Jag vill påstå att det har väldigt stor betydelse för ett barns idrottsliga utveckling om föräldern engagerar sig i sitt barns lag och förening som tränare eller annan viktig funktion. Det är en diskussionen som pågår ständigt i de föreningar som jag varit engagerad i och jag tror att det är så i det flesta föreningar. Jag skulle själv kunna göra en egen lång lista men det får räcka men de exemplen som jag har gett.

Hur ser man en talang?

Hur som helst, vi kan prata om talang men hur kan man bestämma redan vid 7-8 års ålder vem som är en talang? Hur kan tränare och ledare välja ut ett barn i tidig ålder och bestämma vilka som är talanger och vilka man därmed ska satsa på? För det är dessutom ofta så att de barn som inte fått fördelarna måste bevisa att de är så mycket bättre för att peta de ”etablerade” spelarna. Ofta spelar inte ens det någon roll.

Tyvärr är det ofta så det fungerar i föreningar. Och inte alltför sällan väljer föräldrar att hålla tyst i rädsla för repressalier, att deras barn bestraffas, inte får spela eller ”degraderas”. Tro mig, jag har själv sett på mycket nära håll.

En ögonöppnare

Det finns fantastiska saker inom idrotten men jag har valt i detta blogginlägg att lyfta fram det mindre vackra, det som måste bort för att idrott ska bli än mer fantastisk.

Så till sist, för ett tag sedan gjorde Sveriges Radio Jönköping ett inslag om HV71:s elitsatsning. Mycket intressant inslag som du kan lyssna på och läsa här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=28&grupp=3831&artikel=5738122.

Men det som jag tycker är mer intressant är att läsa alla de 148 kommentarerna som har skrivits. Ta dig gärna tid att läsa igenom dem. En ögonöppnare om hur det fungerar i föreningar.

Det är skrämmande läsning och det handlar i och för sig om HV71 men byt ut namnet till valfritt föreningsnamn så får du en bild om hur det fungerar i många föreningar. Visst det kanske inte är lika allvarligt överallt men tendenserna med favorisering och särbehandling finns där.
Jag har valt ut bara ett axplock av kommentarer i början av kommentarsfältet men skulle kunnat ha publicerat hela.

Och listan bara fortsätter … ja läs gärna alla de andra kommentarerna.